Shark Week - Menskoppar och tygbindor

Hej nu ska vi prata mens igen.
 
 
 
Min cykel har alltid varit som en klocka och jag har kunnat räkna ner i timmar när jag ska få ägglossning, mens eller pms. Tills för ett år sen då den en dag inte var regelbunden längre. I juli i år fick jag komma till en gyn som hette Silvia. Skönt med en kvinna, tänkte jag. Åkte dit och det visade sig att Silvia var en man. Fml:)) Det skulle också visa sig att jag har cystor på äggstockarna och jag väntar nu på vad som ska hända samt svaret på alla provprover jag tog då. Det leder i alla fall till oregelbunden mens och sjukt mkt mensvärk. 
 
HUR SOM HELST.
 
På vägen mot minimalism, och ett mer hållbart liv för alla, har jag bytt till menskopp. Köpte min 2015 och älskar den och vill slå ett slag för den. Monki (ej sponsrad, I WHIS!!) har i samarbete med Lunette och säljer därför menskoppar i flera butiker! HÄR kan en läsa mer. Jag själv köpte min från menskoppen.se.
Alla gillar inte att ha saker i sig, men jag vill även rekommendera de som får ont eller obehag av tamponger och menskoppar att besöka en gynekolog. 
 

Jag vill även tipsa om denna youtuber som pratar om No Waste-living på ett mkt sunt sätt:
 
 
 
Hur man än ställer sig till tvättbara tygbindor är detta viktigt att veta: mensblod är inte smutsigare än något annat blod. 
Min inställning är positiv men min genuina fundering där: Lyckas de verkligen suga upp riklig mens? Säkert inte, but then: det gör inte blekta maxibindor heller. 
Jag har länge varit nyfiken på tygbindor och har börjat titta runt på oika tyger som kan passa mig. Är mest inne på lin och bomullsflanell med en botten av polyuretanlaminerat polyestertyg. Jag vill inte ha ull, av vegoskäl, och jag vill inte ha någon form av bambu då jag inte är helt säker på vad jag tycker om dess industri. 
 
Så. Återupptar väl detta när jag sytt min första och sen får vi se! 

En hoarder som kan organisera

Vi har semester och passar på att sälja allt vi äger. Nästan i alla fall. Har hittills sålt bland annat min vardagsrumsmatta, min TV, mina orientaliska ljuslyktor från en tveksam period i mitt inredande, hörlurar, Mattias Lasse Åberg-glas som aldrig använts osv osv. Och vill ingen ha det lämnar vi allt som är i fint skick till myrorna. 
 
 
Vi lämnar bort allt som vi har dubbelt av, som mitt fullt fugerade, men antika, strykjärn. 
Det är en befrielse och jag inser att jag inte älskar ens en bråkdel av allt jag äger. Jag har bara varit en hoarder som lärt mig att vika kläder och organisera mina saker. Maximalism och samlande är inte samma sak som stök, det innebär kanske endast att en känner sig trygg bland sina älskade saker, kanske att känslor, nostalgi, kan sitta i ting. Inget fel i det, jag har sparat på allt möjligt för att jag känt något för det. 
 
Men jag blir stressad av saker, och det är först när jag blivit äldre jag insett att mycket saker framme får mig att må dåligt. Och när jag mår dåligt blir det stökigt, och det känns inte bättre. Blir frustrerad när det är jobbigt att hänga in grejer i garderoben för att det hänger så mycket saker, när jag inte ens ser vad som hänger där. 
Därför är det inte hållbart att vara en maximalist som kan vika och organisera. Jag behöver något annat, och jag är på väg dit!
 
 

Hej då plasten del 2.

Vi har gått igenom alla våra skåp, och vår förra roomies skåp. Vi har slängt gammalt, återvunnit plastburkar och köpt glasburkar istället. Till och med katten hjälpte till att kika runt i alla skåp.



Varje dag väntar jag på att Lulebo ska ringa och säga att de kommer och målar om skåpluckorna för vi har väntat sen februari. Så japp. Snart kanske de ringer. Snart.

Sen: glasburkar. Jag rensade igenom ex-roomiens kylskåp och behöll alla glasburkar han hade. Och NU ska ni få höra ett tips som kommer förändra era liv: Hur en får bort kletet som blir kvar när man skrapat bort etiketten. 

 
Häll upp olja i en skål. Rör ner bakpulver tills det blir en fast smet och tenderar att bli en boll när du vispar runt med skeden. Det får inte vara rinnigt, för då rinner det av burkarna. Smeta på limmet, låt verka i någon timme. Diska av med diskmedel. Helt ren burk varsågoda!

fem gånger vi sa hej då till plasten

För ungefär ett halvår sedan började jag fasa ut plasten ut mitt hem. Det är en blandning mellan viljan att undvika onödiga gifter och en önskan om att kunna ge vidare planetet till mina barn. Det går rätt långsamt eftersom jag tänker på min plånbok och samtidigt inte vill SLÄNGA saker som fungerar förrän de 1. tjänat sitt syfte/går att återvinna eller sälja vidare och 2. jag hittat ett bättre, hållbart, alternativ. 
 
Hur jag (och mitt hushåll) planerar att minimera plastintag i vårt hem och hur vi jobbar med det just nu:

Köpa nakna produkter
- En låååång väg dit, allt som säljs på vårt lokala Ica är inplastat. Till och med eko-paprikor! Men vi gör redan vårt bästa för att köpa nakna grönsaker när det finns, och vi är oftare på större butiker med bättre utbud av o-inplastad mat. Exempelvis säljs mjölk på tapp nu; ännu ett steg i rätt riktning. 
 
Säga nej till plastpåsar
- Det gäller främst plastpåsar från mataffären eller shoppingpåsar. Har länge ursäktat detta med att vi behöver soppåsar. Men jag köper i ärlighetens namn hellre bestämda soppåsar på rulle än att slänga mina sopor i färgade plastpåsar som kostat mig 3:- styck. 
 
Långsamt byta ut plastartiklar i badrummet till mer hållbara alternativ
- Mattias är redan i framkant eftersom han har en rakhyvel i rostfritt stål. Jag har fortfarande en i plast eftersom jag kan se för min inre blick hur jag slinter gång på gång med en stålhyvel eeeeh. Men vi har bytt ut tvättmedelsflaskan till en i glas och har helt slutat köpa tvättmedel i plastflaska. Vi testar för tillfället ett ekolokiskt, giftfritt sköljmedel och vi får se hur det går. Har tänkt tanken på tvättnötter, men är kluven till dem. Får problematisera vidare i ett eget inlägg kanske! Har tänkt byta ut våra tandborstar till bambu, men måste använda upp de vi har hemma pga kontraproduktivt med svinn.
 
Från plastkruka till porslinskruka
- Förr bodde alla våra odlingar i plastkrukor innan de blev stora nog att flytta till vuxenkrukor dvs i lera, porslin eller glas. Nu är det bara två chiliplantor kvar i plastkrukor, sen är våra växter plastfria. Förutom citronmeliss-bebisarna som bor i en glassburk, vi får se hur vi gör med den. Den får nog bo kvar tills den inte har något syfte längre.

Hej då matlådor i plast
- I början på året gick vi igenom vårt skåp av plastlådor (det stämmer, ett köksskåp med enbart matlådor) och lämnade dem till återvinningen. Nu använder vi mestadels glaslådor med undantag för några väl utvalda plastlådor som finns för nerfrysning. En dag får de också flytta ut, men ett steg i taget. 
 
 
Ungefär där är vi just nu! 
Ibland undrar jag varför jag inte bara sveper in mig i plastfolie och lever skiten ut vår planet och sen dör under ett sopberg, senast jag funderade på detta var när vårt nya giftfria sköljmedel fick våra kläder att lukta... öl. Men när de torkade helt hade de fått en frisk doft av... ingenting? Tyg bara? Det är så ovant att inte ha parfymerat tvättmedel?! Men vi jobbar på!

No puschase-april *mitten*

No Purchase-april går mycket bra, om jag får säga det själv. Inte för att jag tvivlade, för ett år sen levde jag på mitt helgjobb samtidigt som jag pluggade heltid, det gick ihop.
Bland de jag umgås med är pengar inte särskilt tabu. Kanske är det för att vi alla är studenter och få av oss kom hit med tyngsta plånboken, de flesta jobbar extra och *studentlivet* är en kultur som ofta än anpassad till människor som tjänar lite pengar (dvs csn). 
När jag blev sjukskriven så körde det ihop sig med skolan, csn och försäkringskassan. Jepp. Och istället för att rage:a på försäkringskassan ("du måste ha EN RIKTIG sjukdom") så struntade jag i csn och började jobba på helgerna, hyrde ut vardagsrummet och gick in i No Purchase-year. Kul. Men jag hade ju tränat hela gymnasietiden, eftersom jag flyttade hemifrån när jag var 16 och levde på studiebidrag (HUR??). Det sög, men är studiebidragsmaster nu.
 
 
 
NÅJA.
No Purchase-april är sweet, när en får välja det. När en inte MÅSTE. Men det innebär inte enbart att ha *köpstopp*. Det innebär att sortera ut, skänka bort och använda de en har. Jag är ett barn av min tid (kapitalismmmm) men jag tror också att känslor, minnen och personer inte sitter i sakerna. Som barn blev jag så ledsen av att slänga fina saker, men det kändes bättre att ge bort. Så jag ger bort. Säljer stora grejer och ger bort saker utan andrahandsvärde som kan värderas i pengar, typ kläder och textiler. I vintras gav jag bort två sopsäckar med vinterkläder. I går packade jag ihop två till, med sommarkläder och fina klänningar som någon annan kommer älska och använda tills de går i bitar. Jag ska fortsätta, återkommer med hur det går. Om ni vill det??
 
 
Har dock lagt pengar på en matta till vår bebis:
 
 
149 spänn på en matta till en planta. Så mycket för *köpstopp* och *nopurchaseapril*.