Sista veckan

Nu är jag inne på sista veckan på Luleå Studentkår. Det har gått så himla fort, jag har haft oändligt roligt och bitvis slitit mitt hår för att själv bli nöjd. Och nu är det snart slut, bara sådär. 
 
 
Till hösten är planen att återgå till plugget, att tenta av Engelskan i första hand. Jag är pepp för första gången på länge och har redan skickat in ett PM till det som förhoppningsvis ska komma att bli min C-uppsats. Jag ska fila på den i sommar, så den är prickfri till hösten. 

Och när jag har klarat den vet jag inte. Programmet lunkar på med mitt andraämne som nästa steg, och jag tror jag vill kliva på det direkt. 
Men inte nu. Nu väntar de sista dagarna på kontoret, sen en veckas semester i Mattias hemtrakter. Sen sommarplugg. Och sen resten av livet.

Snart semme!

Nästa helg packar vi väskorna och åker på semester! Har för flera månader sedan börjat boka in grejer vi ska göra, köpt varsin engångskamera och idag ska jag köpa ett större minneskort så jag kan filma lite när vi är där.
 
 
Planen är följande: Åka till Uppsala, träffa Mattias familjer, besöka skanserakvariet (och kanske junibacken), tatuera oss fyra gånger. Japp, har planerat detta såååå länge och ska få träffa TVÅ(!!!) av mina drömtatuerare! Mer om det en annan gång!

Sist vi var på äventyr i Stockholm klippte jag ihop denna lilla film, ni kanske minns?
 

Hej då plasten del 2.

Vi har gått igenom alla våra skåp, och vår förra roomies skåp. Vi har slängt gammalt, återvunnit plastburkar och köpt glasburkar istället. Till och med katten hjälpte till att kika runt i alla skåp.



Varje dag väntar jag på att Lulebo ska ringa och säga att de kommer och målar om skåpluckorna för vi har väntat sen februari. Så japp. Snart kanske de ringer. Snart.

Sen: glasburkar. Jag rensade igenom ex-roomiens kylskåp och behöll alla glasburkar han hade. Och NU ska ni få höra ett tips som kommer förändra era liv: Hur en får bort kletet som blir kvar när man skrapat bort etiketten. 

 
Häll upp olja i en skål. Rör ner bakpulver tills det blir en fast smet och tenderar att bli en boll när du vispar runt med skeden. Det får inte vara rinnigt, för då rinner det av burkarna. Smeta på limmet, låt verka i någon timme. Diska av med diskmedel. Helt ren burk varsågoda!

Tisdagslistan

Denna lista florerar lite överallt på internet och jag tänkte att jag ta mig an den!


Hur har din dag varit?

Varit och varit, den är bra. Den får gärna fortsätta vara bra. Jag var pigg i morse trots lite mensvärk.

Vad skulle du ha hetat om du inte fått det namn du har nu?
Brynolf! Men det är nog en sanning med modifikation, eftersom jag var väntade till 16 augusti då Brynolf har namnsdag. Är rätt övertygad att Anna Frida var namnet mamma bestämde sig för när Abba vann mello -74(?) för det kan vi inte vara en slump att henne största idol heter Anne-Frid?

Vilket är ditt största beroende?
Alltså, jag gillar ju mat och luft och vatten. Men jag skulle nog säga kaffe? Fast inte ens det egentligen, för ibland går det flera dagar då jag glömmer att dricka kaffe? Är det ett beroende då? Jag är ingen beroendeperson, har aldrig rökt eller snusat eller fastnat för något.

Vad gör du när ingen annan ser?
Oj, går på toa. Är inte en sån härlig tjej på krogen som vill ta med någon in på toa pga kan inte kissa om någon är inne samtidigt som jag haha. Får prata genom dörren. Tur att jag är en snabb krogkissare.

Finns det något helt vanligt en gör som du tycker är ovanligt roligt?
MMMMM, tvätta <3 Älskar att vara i tvättstugan och tvätta, mangla, stryka <333

Om du skulle bli psykiskt sjuk, vilken sorts sjukdom skulle du drabbas av?
Vilken ledsen fråga, sånt vill jag inte spekulera i.

Vad beställer du på krogen?
Beror på vilket humör jag är på och vad klockan är! 
Om det är tidigt vill jag nog ha en drink, kanske vin. Om det är sent så kanske en cider. Oftast vatten eller typ cola då eftersom det är rätt mysigt att smutta på tills allt stänger. 

Vilken är din största skräck?
Att jag en dag ska vakna upp och känna att jag inte vill längre. Givetvis är jag mest rädd i hela världen att något ska hända de jag älskar mest, men det tyckte jag var givet. Min största skräck efter det är att jag ska vakna och känna att jag inte vill längre. 

Hur gör man för att ragga på dig?
LYSSNAR. Kan inte understryka detta nog, man lyssnar. Ställer relevanta frågor, verkar intresserad och berättar om sig själv så jag kan få lyssna, fråga och skratta. Det är the basics för att jag ens ska kunna få en uppfattning kring en annan människa. Sen, om en verkligen vill gå all in önskas detta: Humor, självdistans, intelligens och enligt mig vettiga värderingar. 

Vad har du funderat över på sistone?
Jag vill starta företag, är i full vind med att sätta mig in i allt och välja ut bokföringsprogram. Vi får se vart det leder.

När skäms du?
Jag skäms inte. Eller jo, ibland kanske pga något dumt som jag inte borde skämmas för. Så jag försöker att sluta.

Vem är den mest kända människa du talat med?
Sven Wollter kanske? Vi var med i samma pjäs, och mellan akterna pratade vi en del. Jag var rätt ung då, så förändrade kanske inte hans värld. 

Vilket uttryck använder du lite för ofta?
"Säkert". Har hört att jag låter dryg då, så kanske borde byta ut det? Det betyder i alla fall att jag håller med? 

Har du någon gång fått en konstig komplimang som varit bra ändå?
"Dina ögon är som ett hav. Av sten. Grå".
Han fick inte ligga.

Vilket är ditt vanligaste vardagsproblem?
Att jag hellre vill sova till 10 än till någon annan tid, men att jag antingen måste stiga upp innan eller att jag vill sova längre. What, vem är jag ens? Men så är det.

Vad gör du när du är ledsen?
Grinar, oftast. Ibland bäddar jag ner mig med Mattias och katterna och stiger upp när det känns bättre.

Om du bara fick ha på dig en sak för resten av ditt liv, vad skulle det då vara?
Höga jeans och randig t-shirt! 

Har du någon gång slagit någon?
Ja, jag var typ 14 och det kändes så jävla bra. Min plågoande från skolan ryckte tag i min väska, hade den cross body så den hängde kvar, och sprang iväg. Det bara brast i mig så jag sprang efter, kom ikapp, slet tag i honom och dängde till honom i ansiktet med knytnäven. Jag vet att en lärare såg, för jag såg henne i lärarrumsfönstret. Men hon sa aldrig något om det. Jag antar att hon också tyckte det var rätt åt honom efter sex år.

Vad ser du fram emot just nu?
SOMMARLOV! Och Juli, då jag och Mattias ska resa bort en vecka! 


 

Studenten (aka ett sommarprat i textform aka början på en roman)

För exakt sex år sedan tog jag studenten. Det var på riktigt sommarens varmaste dag, alla i kostym ville dö och alla med klänning brände axlarna. Inte ens när vi stod på flaket svalkade vinden. Och flaken bara skrek och skrek och skrek. Utom jag och min kompis. Vi hoppade bara upp på flaket för att åka några varv, sen hoppa av och aldrig mer komma tillbaka. Fy fan vilken skön känsla. Så vi bara stod där och tittade på folk, bytte sida när en i klassen kräktes över räcket pga varmt + skrikit så mycket. Fan ta historian sa jag till min kompis. Öh, fan ta KLAS?! sa hon. Klas, vår fotolärare som hade som livsmål att döda alla fotografdrömmar som brann i våra hjärtan. Min har fortfarande inte vaknat än, ibland fladdrar den till och jag säger nej. nej jag orkar inte. 
Ja, fan ta Klas. Så stod vi på flaket, höll i oss eftersom detta var på medeltiden och vi inte behövde en baksida på vårt flak och det är ju livsfarligt såklart så hade man någon som helst livslust så höll man i sig. 

Jag minns min studentdag. Inte med glädje, sorg eller någon annan markant känsla. Jag bara minns den som en dag i mitt liv. Jag minns att jag inte hann få min lön från mitt extrajobb så jag hann inte köpa en studentklänning, eller studentskor. Men det är så märkligt över hur vi ska ha speciella kläder EN dag i livet? Mössan ville jag ha kvar som något slags minne, det är grönska på den nu och i den står en massa namn som jag inte kände då och som jag inte känner nu. Det var inte så att jag ogillade min klass, jag kände bara nästan ingen som gick där.
Vissa namn minns jag såklart, de fick skriva i ett speciellt hörn av mössan, nästan som att jag redan då visste att de skulle förbli.
 
Efter flakrundan så hoppade vi allihop av och några sa att vi måååååste höras av även om vi inte pratat under tre år i samma klass. Vad svarade jag ens? Minns inte? Sa säger jättegärna! och sen sågs vi aldrig mer.
Sen gick jag hem, bytte om och åkte på min enda studentfest; utan min klass. Där bara jag och mina kompisar och deras kompisar spelade kubb, sjöng, dansade och drack festis utblandat med något som såg ut som festis. 

Jag vet att vissa har ångest inför hur studenten ska bli, hur den "borde vara" och hur det blir om den inte blir perfekt. 
Det som ger mig lugn i själen är att tänka att det är en dag som alla andra och den kommer inte påverka hur din framtid kommer att se ut. Den kan vara din bästa dag i livet enbart för att skolan nu är slut och du behöver aldrig mer gå till skolan om du inte själv vill det. Det var, och är fortfarande, en befriande känsla.